Om meritokati och individualisering av (alla) problem…

10 oktober, 2010 § Lämna en kommentar

Richard Wilkinson och Kate Pickett skriver i kapitlet ”Building the Future” i sin bok ”The Spirit Level – Why Greater Equality Makes Societies Stronger” på sidan 232 i min snabba översättning från den engelska texten att:

“Det sägs ofta att större jämlikhet är omöjlig därför att människor inte är jämlika. Men det är att sammanblanda saker: jämlikhet betyder inte att alla är desamma [inte exakt lika, inte samma personer].

Människor blev inte desamma när principen om jämlikhet inför lagen upprättades.

Inte heller – vilket ofta hävdats – innebär att reducera materiell ojämlikhet lägre standard eller att utjämna till en allmän medelmåttighet/slätstrukenhet.

Välstånd, särskilt ärvd sådant, är en dålig indikator på äkta förtjänster/värde/meriter [se meritokrati] – se George Bernard Shaws påstående att

’Bara där det finns jämlikhet i pengar kan åtskillnad beroende på merit sticka ut (träda fram).’

Kanske gör detta Sverige till ett särskilt passande hem för Nobelprissystemet.

Vi ser inga tecken/ indikationer/indicier i våra analyser på att standarden i intellektuella, artistiska eller sportprestationerna är lägre i mer jämlika samhällen.

Även om ett basebollag inte är en värld i smått i samhället, fann man i en väl kontrollerad studie på över 1 600 spelare i tjugonio lag över en nioårsperiod att basebollag i den högre serien med mindre inkomstskillnader presterade påtagligt bättre än de mer ojämlika.

[se också här].

Och vi har sett i tidigare kapitel att mer jämlika länder har högre generella färdighetsnivåer på många olika områden.”

Och på sidan 233:

”Politik sågs en gång som ett sätt att förbättra människors sociala och känslomässiga välbefinnande genom att förändra de ekonomiska förhållandena. Men över de sista få decennierna så har den stora [övergripande] bilden försvunnit.

Det är nu mer troligt att människor ser psykosocialt välbefinnande som beroende av vad som kan göras på den individuella nivån, genom användande av kognitiv beteendeterapi – en person i taget – eller genom att tillhandahålla stöd i tidig barndom eller genom återförsäkran om religions- och familjevärderingar

[se Björklunds senaste utspel om kristendom i skolan och Kd om (kärn)familjen, men hur går det för medelklassfamiljen i de mest ojämlika samhällena? Se om (den heliga) medelklass(familjen)s kommande kollaps

samt Johan Westerholm – Mitt i steget i ‘Arma barn’].

Dock, det står nu klart att inkomstdistribution tillhandahåller ett sätt för policymakare att förbättra det psykosociala välbefinnandet i hela befolkningar. Politiker har en möjlighet att göra äkta gott.

Försök att handskas med hälsoproblem och sociala problem genom tillhandahållande av specialtjänster har visat sig vara dyrt och, i bästa fall, bara delvis effektiva.

Utvärderingar av några av de mest betydande tjänsterna, sådana som polis och sjukvård, tyder på att de inte tillhör de kraftfullaste faktorerna vad gäller den kriminella nivån eller befolkningshälsa.

Andra tjänster, som socialarbete och drogrehabilitering, finns för att behandla – eller bearbeta – olika slags klientgrupper, snarare än att minska förekomsten av sociala problem.

Vid de tillfällen då regeringsverksamheter verkligen annonserar policys till synes ämnade att förebygga – som att minska fetma, minska ojämlikheter i hälsa eller för att försöka reducera mängden drogmissbrukare – ser det mer ut som en form av politisk uppvisning, en förevisning av goda intentioner, som ska ge intryck av att regeringen aktivt tar tag i problemen.

Ibland, när politik uppenbart kommer att komma till korta beträffande sina mål, kan man undra om ens de som formulerade denna politik eller dessa mål, eller som skrev de officiella dokumenten, någonsin trodde att deras förslag skulle ha någon mätbar effekt.”

Se om Semmelweis och Semmelweiseffekten. Apropå att försöka sälja något som går på tvärs med etablissemanget.

Film om Semmelweis.

Tillägg på kvällen: Och om utslagning och jämlikhet skriver Ett hjärta RÖTT i ”Om sveket mot de utsatta.”

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin meritokratimina små funderingar....